CrossoverDuell

Polaris Switchback Assault VS Arctic Cat XF High Country 8000

Av Stefan Sund Senast Uppdaterad Nov 21, 2018 4 342

Den här provkörningen var det första vi gjorde under vårt besök i USA i våras. Det var en mulig och snöig dag i Rocky Mountain, men körförhållanderna var ändå på topp! Vi satt nu på den beprövade men uppdaterade Arctic Cat XF High Country 8000 LTD ES, det var dock en något kortare version på 141″ än den 153:a som kommer till oss. Ni ska veta att det är en djungel pricka in bokningarna och luska ut vilka skotrar som tillslut kommer till Sverige över ett halvår senare…

Text & Foto Stefan Sund & Magnus Wedin

Mot denna Arctic valde vi att ställa en ganska ny modell, Polaris Switchback Assault ES 2.0, med den flång nya 850-motorn under huven. Båda med el-star samt lite lull-lull som kan komma väl till pass. Självklart borde en längre matta på Arcticen påverka egenskaperna både på och vid sidan av leden, man får väl helt enkelt dra av lite på ledegenskaperna och sedan plussa på lite när det gäller lössnöegenskaperna! Vi har tidigare kört detta koncept med en 153” lång High Country, men då med en turbomatad 4-taktare under huven och resultatet är nog inte jämförbart. Oavsett längd på Arcticen har de iallafall samma typ av matta med 57 mm i kamhöjd. Båda dessa skotrar tillhör crossoversegmentet kryddade men en god portion lössnöegenskaper. I fallet med Arctic innebär LTD att man får betydligt bättre stötdämpare runt om och lite lyx i form av väskor både fram och bak samt el-start. Även Polarisen ståtar med ungefär samma bestyckning och har även den el-start och lite väskor samt lättjusterade Walker Evans Piggyback-dämpare.

Kraftkällorna
Här har vi två motorer som båda spottar ur sig runt 160 hästar på given signal. Den ena är dock lite större och den andra har snäppet mer avancerad insprutning. 8000 C-TEC2 har något som Arctic Cat kallar för Dual Stage Injection (DSI) och den kan beskrivas som något mitt i mellan DI och SDI med en lågtrycksinjektor per cylinder som sitter monterad på sidan av cylinderväggen. DSI innebär alltså inte att det är dubbla injektorer per cylinder utan att de sprutar in soppan med ett tryck på 4 bar vid två olika tillfällen. Steg 1 sker direkt in i förbränningsrummet vid låg- och mellanvarv. Det gör att man kan kontrollera både tid och mängd soppa som sprutas in och därmed minimerar spill, i en äldre 2-taktare försvinner nämligen ganska mycket oförbränt bränsle rätt ut i pipan. Steg 2 sker direkt till vevhuset vid högre varvtal via kolvslitsen (ett fönster i kolvväggen) och vidare via transferportarna till förbränningsrummet, detta tillsammans med steg 1 och här minimerar istället returpulsen från pipan spillet av bränsle. Steg 2 gör även att viktiga delar får lite mer smörjning samt kylning av bränslet vid högre varv. För att köra in denna motor krävs endast 18 minuter där motorn håller sig under 6500rpm och öser på med 10% olja och 4% extra bränsle! I nästa steg går motorn bara 2% fetare under de 5,7 första timmarna samt ger 3% i olja och varvar fullt ut, efter det har man tillgång till all kraft som denna amerikanska 800:a förfogar över. Till 2019 har man tagit bort variabeln som tog hänsyn till throttle position, vilket kunde göra andra delen av inkörningen längre för vissa.

Denna 2-taktsmotor känns nu beprövad efter något år och har märkbart snabbare gasrespons jämfört med den tidigare 800:an från Arctic, detta plus att den har en 30% minskning av oljekonsumtionen under 7000 rpm, 36% ökning i vridmoment i botten och 18% ökning i mellanregistret! Dessa egenskaper känns verkligen när man kör denna motor. Precis allt utom själva toppeffekten upplevs betydligt bättre än tidigare. Detta då toppeffekten alltid har varit bra på Arctics 800:or och alltså inte har ökat speciellt i och med den ”nya” motorn. Oljan blandas här med bränslet vid injektroerna och smörjer samt kyler kolv, kolvringar, vevstaklager och bottendelen på motorn. Men olja tillförs även via insugningsflänsarna på C-TEC2. Dessutom har man försett kolvarna med MolyCoating för extra hållbarhet. En mycket rapp och rolig skotermotor!

850 Patriot
Polaris med sin 850 Patriot som egentligen borde heta 840 då den mäter 840cc är en så gott som en helt ny skapelse och det kraftfullaste Polaris någonsin producerat till en skoter. Den ska dessutom ge mer effekt än den där andra 850:in som finns på marknaden. Enligt oberoende bromsningar spottar den ur sig hela 170+ hästar! Det verkar alltså som att man hittat rätt med i mappningen av motorn, för det var sisådär med det under provkörningen. Just 850 Assault var den först skotern vi körde med den nya motorn och då hade man inte hittat riktigt rätt ännu. Maskinen kändes inte alls så rapp som vi hade förvänta oss. Detta var sedan betydligt bättre när vi körde andra 850-maskiner några dagar senare, då man hade en ny mappning av ECU:n. Mer än en gång har vi varit med om att skotrar går som kulor och krut under den tidiga provkörning på våren och sedan har man både hängslen och livrem i produktion med ett betydligt lägre effektuttag som resultat. Men det har även hänt att en maskin går betydligt bättre när den väl kommer i produktion! Det verkar tyda på det senare när det gäller 850:in!

Jämfört med 800:an så har Polaris gett den 4 mm längre slag och nu mäter borr och slag 85×74 mm för att öka på både volymen och effekten. För ytterligare kraft har man även porta mer vilket har gjorts möjligt då man använder 6 topplocksbultar istället för 8 vilket ger mer utrymme för själva portningen. ECU:n är uppgraderad och gör sina beräkningar betydligt snabbare än tidigare. De rörliga avgasportarna har fått förenklad funktion och jobbar fortfarande i tre lägen så att man alltid har gott om kraft oavsett vart i registret man befinner sig. När det gäller hållbarheten har man bland annat gjort om kolven så den har 3 mm tjockare överdel (dome) och kolvarna har även en större kontaktyta med cylindern för att ge effektivare värmeöverföring. Kolvarna har också endast en PVD-coated kolvring i stål som gör att det går lättare i cylindern. Kylningen är förbättrad med ett högt vattentryck i kanalerna. Motorn har en integrerad by-pass för att den snabbt ska komma upp i arbetstemperatur efter kallstart.
Även motorfästena är omgjorda för att minimera att vibrationerna förs över till chassit. På nya 850:in har man även använt sig av Power-boosting regulatorn från Titan 800:an så att man får tillgång till mer ström redan vid låga varv. Det känns att man har mer volym i den här motorn som ger ifrån sig ett annat djupare ljud än tidigare 800:an. Det ska bli spännande att se vad den kan leverera i vinter!

Variatorerna

Arctic Cat:s drivsystem kallas för Team II ADS vilket innebär ett självjusterande variatorsystem med en TEAM Rapid Response II primärvariator och Rapid Reaction sekundärvariator. Det ska ge fördelar som bra hållbarhet på remmen då spänningen alltid är korrekt utan att man manuellt behöver justera den. Systemet ger även en 12,5% lägre startväxel med bibehållen slutväxel vilket också gör att det sliter betydligt mindre på remmen. Även Polaris använder sig av TEAM på variatorsidan men bara när det gäller sekundären, som primärvariator har man istället sin beprövade och smått legendariska P85. Detta ger dock en litne teknisk fördel till Arctic Cat när det gäller att ha den senaste tekniken.

MOTOR & DRIVLINA

Arctic Cat 4

Polaris 4

Ergonomi & Utrustning

Att Arctic Cat har spottat upp sig när det gäller kåpor, passform och kvalitetskänsle med sin Next-Gen-plast och nya reglage råder det inget tvivel om. Man tar enkelt bort kåporna genom att vrida två snabbvred ett kvarts varv, vilket gör stor skillnad mot tidigare konstruktion. Allt passar mycket bättre och känns verkligen genomarbetat, undra om det är Yamaha som ska tackas för detta? Man har fortfarande kvar en typ av reglageklossar på styret men de har en betydligt smärtare utformning än tidigare. Däremot har man separerat dödaren från övriga reglage vilket gör att man kan flytta den till önskat position. Alla knappar har bakgrundsbelysning vilket bidrar till en ökad kvalitetskänsla. På de nya reglagen fungerar el-starten även som backknapp och man har en härlig känsla i bromshandtaget med en kort slaglängd. Bromsoljebehållaren har en skyddande konsol i metall runt sig och dödmansgreppet är magnetiskt vilket ger en bra kontakt samt gör den sitter säkrare. Även Polaris hoppad upp något steg när det gäller kåpor, passform och kvalitet när de kom med AXYS-platformen. Kåporna tas smidigt av och sätts dit när det behövs. Layouten när det gäller reglage och knappar är ganska lik den hos Arctic Cat med en kloss på vänster sida och separerad dödare på höger sida. Däremot är själva klossen något större och känslan i reglagen är inte lika premium som hos Arctic Cat då den tillexempel saknar bakgrundsbelysning. Däremot plocka Polaris igen många poäng på sin grymma PIDD (Polaris Interactive Digital Display) med färgskärm! Den är möjligen alldeles för avancerad om något nu kan vara det, men den är också grymt tydlig och lättavläst. Även Arctic Cat har en digital display, den är utrustad med två fönster där man kan växla ganska fritt mellan vad som ska visas. Men PIDD är svårslagen!

Sedan har vi ett känsligt ämne, justerbara styrhöjare… Folk kan kasta hur mycket skit de vill på Arctics telskopstyrning men vi har alltid gillat den, speciellt i dess senaste skepnad då den uppdaterades för något år sedan. Åker man led justerar man enkelt ner styrhöjaren och tvärtom när man kör lössnö, mycket smidigt! Tidigare hade de flesta lössnömaskinerna från Arctic teleskopstyrningen men nu sitter det bara High Country. Assaulten å sin sida har en traditionell fast styrhöjare som är åt det låga hållet. Höjden på styret fungerar klockrent på leden men känns lite låg för vår smak i lössnön. Det kanske finns en anledning till detta för tittar man bara på styret hos Assaulten så saknas det burkrem och istället sitter det handtagsskydd på plats, typiska ledattribut! Meningen med Assaulten kanske är att den ska vara mer 50/50-skoter medan Arcticen siktar på 70/30!? Det samma gäller dynan som hos Assaulten är en leddyna medan det hos Arcticen sitter en mountaindyna. När det kommer till förvaring får man en något större väska under dynan på Polarisen medan Arcticen har en bättre förvaring för goggles framme vid styret. Rent ergonomiskt är däremot Polarisen riktigt skön, den höga och fasta dynan ger en bra vinkel på benen och de flacka fotstegen gör det samma för fötterna. Sittande ner är som vi nämnt styret bra placerat. Vi sitter bra även på Arcticen där man enkelt justerar styret efter sin längd. Dynan är även här ganska hög men inte lika väl stoppad som hos Polarisen. Fotbrädorna består till 56% av luft på Assaulten och resten är sylvasst fräst aluminium som är extremt stabilt att stå på. Det ger lika bra grepp som det enkelt äter upp skoterkängornas sula. De är utformade med en flackare lutning framtill där man har fötterna mesta delen av tiden. De är lagom breda för att ge gott om fäste samtidigt som de inte stör ute i lössnön. Hos Arctic har vi inte alls lika sofistikerade fotbrädor men de ger gott om grepp så länge snön hålls borta. Däremot har de tidigare visat sig att de kan böja ner sig på mitten om föraren är tung eller om man kör riktigt hårt.

ARcticen har Mountain-dynan med lite förvaring bakom.

Vi gillar teleskopstyrningen! Även de nya reglagen fungerar perfekt på High Country.

Möjligen att vi kan acceptera dessa fotsteg på en crossover…

Polaris har grymt fins fotbrädor med gott om grepp och bra snörensning.

Assaulten har en mer ledanpassad dyna som är riktigt skön.

Lite lägre styre utan burkrem och större block till knapparna på Polarisen.

ERGONOMI & UTRUSTNING

Arctic Cat 3
Polaris 4

Fjädraranamma

Både framvagn och matta andas mountain på Arctic.

Cat använder sig av sin AMS Bone 40” framvagn med mountain-fjäderben på High Country, som i kombination med de justerbara skidorna gör att man kan gå mellan 96,5-106,7cm eller 38-42” i spårvidd. Här framme sitter de smidiga FOX 1.5 ZERO QS3-dämpare med tre tydliga lägen när det gäller justering. Skidorna är de nya ProClimb – 7 G2, en skida som ger bra flytförmåga i lössnön samtidigt som den går bra att skråa med. G2 har en något mindre aggressiv köl för att göra styrningen lite lättare. Även skidkudden är ny och väldigt hård för att skidan ska skära genom snön bättre och ge ett mer konstant beteende, speciellt tydligt vid skrååkning. Float-Action-boggin direkt från lössnömaskinerna är även den bestyckad med de smidiga FOX QS3-dämparna. När man kör en maskin med dessa dämpare märker man tydligt en skillnad mot andra maskiner då man verkligen tar sig tid att ändra inställningarna beroende på körförhållandena, bara för att det är så enkelt att hitta rätt!

IGX 144

Trots lite mer ledanpassning fungerar Polarisen mycket bra i lössnön.

Hos Polaris hittar vi en bredare AXYS-framvagn med Walker Evans Piggyback Needle-dämpare. Även dessa justerbara så det räcker, men det är inte lika lätt att hitta rätt som på Arcticen då det finns betydligt fler lägen att välja mellan. Spårvidden hos Polarisen ligger på ganska breda 108cm och där framme sitter också de rutinerade Gripper-skidorna på plats. Mycket tack vare höjden på skotern och viktfördelningen blir den bredare framvagnen inget större problem ute i lössnön och jobbar man lite med kroppen när man kör på leden så ligger den dessutom mycket stabilt i kurvorna. Gripper-skidorna har länge varit måttstocken på hur bra och mångsidiga ett par skidor kan vara. På senare år har konkurrenterna helt klart kommit ikapp när det gäller många egenskaper men de tillhör fortfarande toppen när det gäller just mångsidighet.

IGX 144-boggin är en okopplad boggi konstruerad för att fungera bra i just en crossoverskoter. Den blir på så sätt busig utan att gå till överdrift så att den blir okörbar på tillexempel led. Boggin är även den bestyckad med justerbara Walker Evans-dämpare med god fjädringsväg. Ett halvlångt AXYS-chassi på 144 tum gör att skotern fungerar tillfredställande både på och utanför leden, bra på allt men inte bäst på något. Chassit är stabilt vilket gör att det hänger med på förarens minst input.

FJÄDRING & SKIDOR

Arctic Cat 3
Polaris 3

Körintryck

Vi kan ju börja med det negativa med Polarisen som i det här fallet var motorn, men det rättade ju till sig på alla Polaris 850 redan till nästa dag. Förutom det så tyckte alla testförare att Polarisen är riktigt fin och rolig att köra. Det är bra balans i Assaulten och den är förutsägbar på skrå (som alla Polarisar är och har varit länge nu), den saknar det där extra drivet som t.ex. SKS 146 har men det väger den sedan upp med bättre ledegenskaper. SKS 146 och SWB kompletterar helt enkelt varandra väldigt bra i Polaris modellprogram. Dessutom sitter det riktigt fina fotsteg på Assaulten och det är ju ett stort plus jämfört med Arcticens fotsteg som inte alls är lika aggressiva och stabila.

När vi körde Arcticen så blev vi väldigt förtjusta. Den kändes riktigt riktigt fin när vi körde den för första gången i lössnö på en stor öppen äng kryddad med några branter. Smidig och välbalanserad både vid vanliga pudersvängar och även på skrå samt att den skottade på riktigt bra! Motorn går fint och mattan greppar bra och tillsammans känns det som att Arcticen är den som har bättre framkomlighet.

Den stora negativa saken tycker vi nog är fotstegen, det börjar vara dags att få nya bättre fotsteg på Arctic Cat:s lössnömaskiner. På just High Country, som ändå är en typ av crossover, kan dessa fotsteg visserligen funka men med tanke på hur mycket bättre fotsteg Polaris har utan att det ger några nackdelar att tala om så borde ju även Arctic Cat kunna uppgradera sin fotsteg. När det kommer till ledegenskaper i övrigt så törs vi nog påstå att Arcticen inte är i närheten lika trevlig som Polarisen, men då väger den upp det med att vara riktigt bra i lössnö istället (för att vara en crossover). En busig och smidig skoter som definitivt lutar mer mot lössnö än led, och ännu mer så då vi får den som 153″.

Polaris använder sig av en 144 tum lång Series 4-matta med 51mm kammar, en lössnömatta som fungerar bra i pudrig snö och överraskande nog helt okej även på leden. Men då den bara är 144 tum är säkert Assaulten ännu roligare om man får köra den i lite fastare snö än vad vi gjorde så att den greppar ännu bättre, särskilt om 850:in skottar på som den gjorde i andra modeller som vi körde någon dag senare. Arctic Cat har samma typ av matta som M-modellerna, en PowerClaw på hela 153 tum och lite högre kammar på 57mm, även den en mångsidig matta men som även den gillar lösare snö bäst.

LED & LÖSSNÖ

Arctic Cat 4
Polaris 3

Summering

Att man inte gjort Assaulten till mer lössnömaskin med några enkla knep beror nog helt enkelt på att den luckan i utbudet har täppts igen av den nya SKS-modellen med samma chassi, fast då med 146” lång matta och 57mm i kamhöjd. Där får man alla mountainattribut i form av dyna, burkrem samt en smalare och justerbar spårvidd. Men om det är en 50/50-skoter du är ute efter så är den här modellen helt klockren! Personligen föredrar vi SKS 146 jämfört med SWB Assault, men det är ju såklart de personliga preferenserna mot lössnö som avgör det valet. Vi föredrar också det naknare Pro Taper-styret istället för det som Assaulten har och de övriga mer lössnöanpassade egenskaperna som SKS:en har. Vi upplever att SWB Assault är en bra avvägd mittemellan-modell, som duger fint på både led och lössnö medan SKS:en är en crossover som definitivt lutar hårdare mot lössnö. Kontra Arcticen så skulle vi nog vilja påstå att det är Arcticen som är mest lössnövänlig och den sämre ledmaskinen medan Polarisen är den sämre lössnömaskinen och den bättre ledmaskinen av de två.

Personligen föredrar vi Arcticen, eftersom den är bättre och roligare i lössnö, så sett är det vår kandidat till förstaplatsen, ur ren nöjesfaktor. Hade det däremot varit duell mellan Arcticen och SKS 146 är vi inte lika säker på valet! Vrider man på det hela och prioriterar lite mer ledåkning håller vi istället Polarisen som stor favorit, speciellt då Arcticen kommer med en så pass lång matta som den gör. Slutsatsen får bli att vill du ha en 50/50-skoter är Polarisen ditt val, vill du ut på lite mer lössnöäventyr utan att välja en renodlad lössnömaskin är Arcticen ett mycket bra val, men så är även SKS-modellen från Polaris som vi nämnde ovan. En modell som vi själva ska ha som långtestare i vinter!

TOTALT

Arctic Cat 14
Polaris 14

FAKTA Arctic Cat High Country 8000 153” LTD ES -2019
Motor: 2-cyl, vätskekyld, 794cc, 2-takt, c:a 160 hk.
Bränslesystem: DSI.
Chassi: ProClimb.
Broms: Stealth, hydraulisk skivbroms.
Framfjädring: AMS 40″, FOX 1.5 ZERO QS3. Fjädringsväg 229 mm.
Skidor: ProClimb – 7 G2.
Spårvidd: 96,5-106,7 cm.
Boggi: FLOAT-ACTION, FOX 1.5 ZERO QS3. Fjädringsväg 270 mm.
Matta (BxL): PowerClaw, 381×3886 mm.
Kamhöjd: 57 mm.
Torrvikt: 228 kg.
Bränsletank: 45 liter.
Oljetank: 3,7
Dyna: 1 up, Mountain.
Elstart: Ja.
Backvxl: Ja.
Pris: 147 900 kronor.
Generalagent: Textron, www.arcticcat.se

Helförsäkring: 4.831:- / 3.767:- per år (Ex. ägare som är 30år resp. 50år) *

* Priserna avser märkesförsäkring med hög självrisk och förare som använder ryggskydd. Priset är inklusive rabatt för medlemskap i snöskoterklubb. Läs mer på

FAKTA Polaris Switchback Assault ES 2.0 -2019
Motor: 2-cyl, vätskekyld, 840cc, 2-takt, c:a 170 hk.
Bränslesystem: SDI Cleanfire Injection.
Chassi: AXYS
Broms: AXYS Radial, hydraulisk skivbroms.
Framfjädring: AXYS, Walker Evans PB Needle. Fjädringsväg 241 mm.
Skidor: GRIPPER
Spårvidd: 108 cm.
Boggi: IGX 144, Walker Evans PB. Fjädringsväg 406 mm.
Matta (BxL): Series 4, 381×3657 mm.
Kamhöjd: 51 mm.
Torrvikt: 218 kg.
Bränsletank: 45,4 liter.
Oljetank: 3,3
Dyna: 1 up, AXYS Performance
Elstart: Ja.
Backvxl: Ja.
Pris: 155 900 kronor.
Generalagent: Polaris Scandinavia AB, www.polarisracing.se

Helförsäkring: 4.831:- / 3.767:- per år (Ex. ägare som är 30år resp. 50år) *

* Priserna avser märkesförsäkring med hög självrisk och förare som använder ryggskydd. Priset är inklusive rabatt för medlemskap i snöskoterklubb. Läs mer på