Äntligen utveckling efter mellanåren med Yeti 600 SDI, nu är man tillbaks på vikten ST 600:an hade (än så länge bästa allroundmaskin jag haft).
Kört ca 70 mil med Commandern och måste säga att det blivit roligt igen att köra skoter, det är som att köra smalbandare då man vid stående körning i stort sett står på drivaxeln vilket gör att maskinen blir lätt att balansera.
Flyter högt på snön, även på de senaste veckan komna 40-50 cm kallsnö med dålig bärighet, drar vadsomhelst osv
Utvecklingsmöjligheter enligt mitt tycke och utan inbördes prioordning:
- Aerodynamiken då design gått före nytta med ny huv/vindruta, den samlar/virvlar in oerhörda mängder puder framför föraren om man inte blåser på en bit över laglig hastighet så man kör ifrån det.
- Matt/bandtunnelljudet har i och med aluminiumchassit ökat markant och jag tycker det är märkligt att inte branschen ser över vad som går att göra åt detta.
- Maskinellt skulle det vara spännande med en motor lagom prestanda dvs ungefär som idag men med bättre bottendrag, sedan måste ju detta ned i backen också och med högre kamhöjd krävs ju mera motor och bränsle osv.
Generellt så måste jag också säga att SDI motorn ännu inte för mig visat sin storhet jämfört med en väl injusterad gammaldags förgasare där ST 600 hade för mig samma och till och med bättre bränslevärden versus Yetin och dessutom ett bättre bottendrag då man drog tungt.
Sammanfattningsvis har Lynx iom Commandern/Grand Touring tagit ett stort kliv för oss som vill ha en driftsäker maskin, ta oss fram i alla fören, förflytta familjen eller tungt lastade kälkar i högt tempo... , eller någon gång hålla stumt och trixa lite......