Läser för skojs skull service manualen och ser att man ska byta glykolen minst 1 gång per säsong, så tänkte ta byta den, men vet inte vilken ethylene glykol jag ska välja ? Står att det ska vara "silicate free ethylene" och den ethylene som dom hade på okq8 var blå till färgen och den som nu är skotern är "hulken grön" testar med en glykol mätare vad den jag nu har i skotern klarar av och den visar -48 -49. så min fråga till alla er med phazer vad och vilken glykol kör ni med ? Att köpa från Yamaha handlare är nästan uteslutet då de ofta skiljer mer än det dubbla.
Phazer fx glykol problem
- Trådskapare Bizz3
- Startdatum
Ja du tror inte det är så många som byter glykolen. Efter några år så tappar den sina rostskyddande egenskaper. Men hur ofta har du bytt i tex bilen? 
På en 3år gammal maskin vette tusan om det är någon ide att byta. Speciellt när du har så bra blandning man kan ha.
Men tömmer du hela systemet vid byte så spelar inte färgerna någon roll.
På en 3år gammal maskin vette tusan om det är någon ide att byta. Speciellt när du har så bra blandning man kan ha.
Men tömmer du hela systemet vid byte så spelar inte färgerna någon roll.
Ja du tror inte det är så många som byter glykolen. Efter några år så tappar den sina rostskyddande egenskaper. Men hur ofta har du bytt i tex bilen?
På en 3år gammal maskin vette tusan om det är någon ide att byta. Speciellt när du har så bra blandning man kan ha.
Men tömmer du hela systemet vid byte så spelar inte färgerna någon roll.
Visst det har du rätt i, dock hade de avdunstat behövs kanske 1-2dl för att de ska vara på rätt nivå! så du menar de är bara slänga in 2dl vatten?
Men vad menas med "silicate free ethylene" ?
Biltema har den.
Glykol, longlife G30 (36-1783)
Etylenglykolbaserad. Nitrit-, amin-, fosfat-, silikat- och boratfri. Späds med vatten.
www.google.se
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte. Silikat kan också syfta på salter av kiseldioxid (SiO2), en kiselsyra (H4SiO4) eller (inom mineralogi och astronomi) en bergart som främst består av silikatmineral.
Silikater bildas genom att man i kiselsyran byter ut väte mot en eller flera metaller. Bland de naturligt förekommande silikaterna är fältspat, glimmer och hornblände de vanligaste.
Under normala betingelser är kiseldioxid i form av mineralet kvarts, som alltid innehåller en liten mängd kiselsyra, den mest stabila formen av silikater. Kemister betraktar kvarts som olöslig under normala atmosfäriska förhållanden. Under basiska förhållanden förekommer H2SiO42−.
I olika silikatmineral bildar tetraedrar enkelkedjor, dubbelkedjor, lager och tredimensionella strukturer. Silikatmineralen klassificeras efter dessa strukturer:
Olivin (enkla tetraedrar) - nesosilikater
Epidot (dubbla tetraedrar) - sorosilikater
Turmalin (ringar av tetraedrar) - cyklosilikater
Pyroxen (enkla kedjor) - inosilikater
Amfibol (dubbla kedjor) - inosilikater
Fältspat (nätverk) - tektosilikater
Kvarts (nätverk av SiO2)
Glykol, longlife G30 (36-1783)
Etylenglykolbaserad. Nitrit-, amin-, fosfat-, silikat- och boratfri. Späds med vatten.
www.google.se
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte. Silikat kan också syfta på salter av kiseldioxid (SiO2), en kiselsyra (H4SiO4) eller (inom mineralogi och astronomi) en bergart som främst består av silikatmineral.
Silikater bildas genom att man i kiselsyran byter ut väte mot en eller flera metaller. Bland de naturligt förekommande silikaterna är fältspat, glimmer och hornblände de vanligaste.
Under normala betingelser är kiseldioxid i form av mineralet kvarts, som alltid innehåller en liten mängd kiselsyra, den mest stabila formen av silikater. Kemister betraktar kvarts som olöslig under normala atmosfäriska förhållanden. Under basiska förhållanden förekommer H2SiO42−.
I olika silikatmineral bildar tetraedrar enkelkedjor, dubbelkedjor, lager och tredimensionella strukturer. Silikatmineralen klassificeras efter dessa strukturer:
Olivin (enkla tetraedrar) - nesosilikater
Epidot (dubbla tetraedrar) - sorosilikater
Turmalin (ringar av tetraedrar) - cyklosilikater
Pyroxen (enkla kedjor) - inosilikater
Amfibol (dubbla kedjor) - inosilikater
Fältspat (nätverk) - tektosilikater
Kvarts (nätverk av SiO2)
