Dödläget i början av slaget i en polarisboggi kommer inte av nåt mekaniskt fel utan det är ett resultat av konstruktionen som sådan. Ta en polare till hjälp och gör följande experiment:
Placera polaren vid bakre lyftbågen, intag själv observationspost vid sidan av skotern i lämplig höjd för att se boggin. Instruera, (med myndig röst), polaren att lyfta skoterns bakända tills fjädringen går i topp och sen släppa ner den igen ca 10-15cm, och sen lyft och sänk igen osv.
Medans polaren "tränar" tar du och tittar lite på saxen i bakre svingen, vad som händer i början av slaget i en polarisboggi är att saxen vickar bakåt rätt mycket, resultatet av detta är att fjädringen sjunker ihop utan att fjädrar och dämpare rörs särskillt mycket, (du kan ju även kolla detta på dämparen medans polaren "juckar" skotern upp och ner). Att man har denna "tomgång" på dämpare och fjädrar gör dödläget i boggin. När sen saxen når kopplingsklossen så den stannar av så börjar dämpare och fjädrar tryckas ihop mera och fjädringen blir hårdare.
Lösning: Där saxen är skruvad i skenorna, (lång bult ända från sida til sida), kan flyttas. ProX-boggin har tre hål borrade från fabrik i skenorna och jag tror att saxen sitter i det mittersta från fabrik. Haka av bakfjärdrarna och avlasta bakfjädringen, flytta sen saxen till det BAKERSTA hålet i skenorna, (se till att få med brickorna på insidan skenorna, lätta att missa!!!).
Denna åtgärd tar inte bort dödgången helt men det blir bättre och fjädringen kommer bli lite styvare ocskå. Åtgärden kommer också få följden att boggin beter sig mer okopplad, ställ/flytta om kopplingsklossarna så du blir nöjd.
Övrigt: Jag anser inte att man behöver borra nya hål i chassiet på en ProX, boggin har nästan hur mycket justeringmöjligheter som helst men man måste prova lite och lära sej begripa vad som gör vad.