Nu har vi nog kommit fram till att vi tycker olika i alla fall. Jag ser inte rovdjursjakt överhuvudtaget som rekreationsjakt så för mig är den enda frågan hur mycket djuret lider. Jag ser rovdjursjakten lite som en ekonomisk transaktion där det enda som räknas är att djuret inte lider och att man snabbt får avkastning på investerad tid. Därför att rovdjursjakten är inte, förutom i björnens fall, några djur som man jagar för skojs skull utan för att lösa ett problem. Att jägare är traditionalister har jag redan märkt, se bara på syntetkolvsmotståndarna. Syntetkolv är bättre på allt men ändå så är så många emot det. Rovdjursjakt är en ekonomisk jakt men ändå tycker du att det ser fult ut om det inte tvunget bedrivs rekreationellt.
Rekreationsjakt är för mig när man håller på efter älg och man kan ha gått flera dagar utan att ha fått nånting men sen hittar man ett spår och börjar spåra och efter flera timmars smygande så kommer man över en liten backe och ser älgen. Skott i loppet, osäkra, lägg an. Kontrollera andningen och krama iväg.
Jag jagar inte på pass eller med hund utan det är helt till fots. Förra hösten fick jag hålla på i en vecka innan jag såg något ens. Då blir det lite mera sport.
Efter första snön blir det lättare att jaga.
Att humanisera djur kan vara mycket farligt. Inte så att man ska vara dum mot djur eller så men det kan vara dumt att humanisera dem. Ibland ser man familjer som har bristande disciplin med hunden och den börjar kontrollera ens liv efter ett tag. Det kan vara farligt. Ett annat exempel är den där amerikanen som började humanisera grizzlybjörnar och leva med dem tills de blev less och tog livet av han. Det kan vara farligt. Ett närmare exempel kanske är folk som går direkt till någon annans hund och gullar med den i tron att den kommer bete sig som den egna hunden. Det kan vara farligt.
Last edited:
