600 e-tec dog
- Trådskapare deaGEL
- Startdatum
Tråkigt med denna typ av "vandrande" fel men någonstans bland de komponenter som producerar eller nyttjar 55 V måste roten till det onda finnas dvs komponentfel hos stator, , injektorer, tändspolar, bränslepump eller oljepump, alternativt kortis/jordfel i kablaget på vägen.
Håller fortfarande på statorfel eller kablaget ut från statorn, enskilt komponentfel bör i de flesta fall endast ge "limp mode" initialt.
Det skulle vara intressant att veta om "hela" ECM pajjar eller om det endast är dess inbyggda voltregulator! , kanske går att mäta direkt på ECM?
Håller fortfarande på statorfel eller kablaget ut från statorn, enskilt komponentfel bör i de flesta fall endast ge "limp mode" initialt.
Det skulle vara intressant att veta om "hela" ECM pajjar eller om det endast är dess inbyggda voltregulator! , kanske går att mäta direkt på ECM?
Det här fenomenet är ovanligt men det händer.
Det blir fel på en injektor men skoterna kan gå ett tag med det felet tills den bränner utgången på ecm'n, Om man följer felsökningen till punkt och pricka så leder det till att byta ecm, För felet på injektorn går inte att mäta fram,
Kunden kan då köra någon killometer tills samma fel är framme igen.
Då är det bara att byta ecm och injektorn för att bli av med felet.
Tråkigt och dyrt när det blir så här men som sagt felet är inte lätt att bestämma om man inte varit med om det förut.
Det blir fel på en injektor men skoterna kan gå ett tag med det felet tills den bränner utgången på ecm'n, Om man följer felsökningen till punkt och pricka så leder det till att byta ecm, För felet på injektorn går inte att mäta fram,
Kunden kan då köra någon killometer tills samma fel är framme igen.
Då är det bara att byta ecm och injektorn för att bli av med felet.
Tråkigt och dyrt när det blir så här men som sagt felet är inte lätt att bestämma om man inte varit med om det förut.
jahapp då var den död igen, åf bytte spridare och ecm. den gick i kanske 10mil tills den dog idag, ena spridaren var varm. måste väl finnas någon orsak till varför 2 ecm och spridare bara går sönder sådär. men dom har gått igenom alla kablar, stator osv. utan framgång
Tråkigt är bara förnamnet!
Nu måste de väl felsöka ordentligt och testa att det fungerar i alla lägen, spridare och ECM ska knappast ge sig utan orsak, spridarnas arbetsområde verkar från ca 30-55 V så jag anser att någonstans på den linan blir det fel, ECM är ju dessutom ny så både programvara och den inbyggda voltregulatorn ska vara ok.
Innan de släpper maskinen , fixar man inte att varmköra ordentligt så går det att ta hjälp av varmluftspistol, demontera magnapullen och värm flywheel o stator upp mot arbetstemp och vidare upp mot 70-75 grader och mät ett flertal gånger.
Kablage eller stator är fortfarande min grunduppfattning!
Nu måste de väl felsöka ordentligt och testa att det fungerar i alla lägen, spridare och ECM ska knappast ge sig utan orsak, spridarnas arbetsområde verkar från ca 30-55 V så jag anser att någonstans på den linan blir det fel, ECM är ju dessutom ny så både programvara och den inbyggda voltregulatorn ska vara ok.
Innan de släpper maskinen , fixar man inte att varmköra ordentligt så går det att ta hjälp av varmluftspistol, demontera magnapullen och värm flywheel o stator upp mot arbetstemp och vidare upp mot 70-75 grader och mät ett flertal gånger.
Kablage eller stator är fortfarande min grunduppfattning!
Last edited:
Utan att egentligen ha nån koll på detta överhuvudtaget så snackas det om statorn. En sak man skall komma ihåg är att om den skulle mata med för låg spänning så ökar strömmen.
Grejerna som skall försörjas med spänningen ligger och tar ström och har en viss effekt och om spänningen sjunker så tar dom samma effekt vilket gör att strömmen ökar, vilket i sin tur kan leda till värmeutveckling och skiten brinner upp.
Som sagt jag har absolut ingen koll på detta och detta vara bara lite allmänt, har som hobby att bygga rördrivna gitarrförstärkare.
Grejerna som skall försörjas med spänningen ligger och tar ström och har en viss effekt och om spänningen sjunker så tar dom samma effekt vilket gör att strömmen ökar, vilket i sin tur kan leda till värmeutveckling och skiten brinner upp.
Som sagt jag har absolut ingen koll på detta och detta vara bara lite allmänt, har som hobby att bygga rördrivna gitarrförstärkare.
Det beror nog på hur voltregulatorn är konstruerad, voltregulatorn reglerar kanske bara spänningen (Volt) men möjligtvis kan den ju också vara konstruerad så att den har nån form av max strömbegränsing. Men frågan är då om voltregulatron har olika utgångar för att känna av hur mycket ström respektive förbrukare tar, ex en utgång till insprutningen och en annan till belysning, osv.
Strömmen (Ampere) ökar då spänningen sjuker och man har en förbrukare som vill ha en viss effekt (watt) vilket gör att i fall man har för låg spänning är det den högre strömmen som tar knäcken på elektroniken inte spänningen. Så skulle statorn vara dålig och mata fär låg spänning och voltregulatorn inte då kan reglera ner den redan för låga spänningen kan strömmen öka och knäcka elektroniken.
Är elsystemet någorlunda rätt avsäkrat så bör säkringen gå då spänningen sjunker och strömmen stiger men här kan det nog ofta vara lite "för stora" säkringar som är tänkta att gå vi kortslutningen och inte vid långvarig lite för hög strömförbrukning.
Som sagt detta var bara lite teoretiska reflektioner på att statorn kanske kan vara paj och jag har ju egentligen inge koll utan ser bara det hela från ett elektriskt perspektiv.
Strömmen (Ampere) ökar då spänningen sjuker och man har en förbrukare som vill ha en viss effekt (watt) vilket gör att i fall man har för låg spänning är det den högre strömmen som tar knäcken på elektroniken inte spänningen. Så skulle statorn vara dålig och mata fär låg spänning och voltregulatorn inte då kan reglera ner den redan för låga spänningen kan strömmen öka och knäcka elektroniken.
Är elsystemet någorlunda rätt avsäkrat så bör säkringen gå då spänningen sjunker och strömmen stiger men här kan det nog ofta vara lite "för stora" säkringar som är tänkta att gå vi kortslutningen och inte vid långvarig lite för hög strömförbrukning.
Som sagt detta var bara lite teoretiska reflektioner på att statorn kanske kan vara paj och jag har ju egentligen inge koll utan ser bara det hela från ett elektriskt perspektiv.
Hyfsad bump så förlåt. Har en tundra extreme -12 som har ungefär samma fenomen. Va ute och körde en liten stund här om dagen och rätt va de va så började den gå dåligt och dog när man rörde gasen på tomgång. Ena tändspolen är bytt. När jag drog igång den så fladdrade instrumenteringen ibland oxå. Stiften bytte jag för säkerhets skull men vart ingen skillnad. Ska man köpa en ny tändspole på en gång så båda är bytta? Hört att dom haft rätt mycke problem med dom vid den där årsmodellen..
Även om inlägget är litet sent så är det fortfarande relevant om man har en strulande injektor. Jag har haft ett par strulande injektorer på min e-tech och har nu lärt mig att det går utmärkt att rengöra dem i de flesta fall bara men hittar någon som har rätt utrustning. Jag hittade tillslut ett bolag som rengjorde min injektor och den går nu utmärkt. Företatget finns i Luleå och heter TR Skoter och Mek AB.
De gånger jag har rengjort spridare (dock aldrig behövt göra det i skotersammanhang utan bara på bilar) så har jag använt ultraljudstvätt + vakuumpump.
Följande metod brukar fungera bra:
1) Sätt dit pluggar eller skyddshattar i båda ändar av spridaren så det inte kan komma in skräp i den.
2) Gör ren spridaren mycket noga utvändigt, gärna i ultraljudstvätt.
3) Gör ren tvätten och häll i perfekt ren tvättvätska (t ex bensin som har fått passera genom bränslefilter till en bil med insprutning).
4) Koppla in spänning till spridarens spole så den håller sig öppen. Så låg spänning som möjligt för att undvika onödig värmeutveckling (storleksordning 2 V för lågohmiga spridare, 5 V för högohmiga), se till att få rätt polaritet om det är en spridare med permanentmagnet i. Gör anslutningarna noga, helst med ett "riktigt" spridarkontaktdon, för att inte riskera gnistbildning.
5) Koppla spridarens anslutning för inkommande bränsle till en vakuumpump via en flaska för att fånga upp tvättvätska som kommer ut (t ex gammal "hård" 1,5 l petflaska med två rör nerstuckna genom hål i kapsylen, rörändarna ska inte mynna alldeles intill varandra inne i flaskan). Jag använder vakuumpumpen i en fördelarprovbänk, men det går lika bra med elektriska vakuumpumpar som man kan hitta i en del bilar (t ex för bromsservo och EGR på dieslar, Hella farthållare mm). I nödfall kan man ta vakuum från insugningsröret på en bilmotor som får gå på tomgång.
6) Stoppa ner spridaren i ultraljudstvätten och låt vakuumpumpen suga bränsle bakvägen genom den under tvättningens gång. Håll ett öga på vad som kommer ut och hamnar i flaskan, stoppa och töm flaskan innan det finns risk att vakuumpumpen suger i sig vätska. Om det har varit problem med att spridaren kärvar eller läcker, så bör man hålla spridaren så att spridarnosen med nålspetsen skakas om mest av ultraljudet, om flödet har varit för dåligt så är det förmodligen spaltfiltret vid inloppet som har varit igensatt och då är det den änden av spridaren som ska hållas nära ljudkällan i botten av tvätten.
Tänk på att INTE använda timer eller strömbrytare i ultraljudstvätten för till- och frånslag när du använder brännbar tvättvätska, detta med tanke på gnistbildning. Slå istället på tvätten först och sätt sedan i stickproppen, ha stickpropp och vägguttag några meter från arbetsplatsen, stäng av genom att dra ur stickproppen. Se till att ha bra ventilation och håll helst till utomhus. Man bör också ha en brandsläckare tillgänglig.
Följande metod brukar fungera bra:
1) Sätt dit pluggar eller skyddshattar i båda ändar av spridaren så det inte kan komma in skräp i den.
2) Gör ren spridaren mycket noga utvändigt, gärna i ultraljudstvätt.
3) Gör ren tvätten och häll i perfekt ren tvättvätska (t ex bensin som har fått passera genom bränslefilter till en bil med insprutning).
4) Koppla in spänning till spridarens spole så den håller sig öppen. Så låg spänning som möjligt för att undvika onödig värmeutveckling (storleksordning 2 V för lågohmiga spridare, 5 V för högohmiga), se till att få rätt polaritet om det är en spridare med permanentmagnet i. Gör anslutningarna noga, helst med ett "riktigt" spridarkontaktdon, för att inte riskera gnistbildning.
5) Koppla spridarens anslutning för inkommande bränsle till en vakuumpump via en flaska för att fånga upp tvättvätska som kommer ut (t ex gammal "hård" 1,5 l petflaska med två rör nerstuckna genom hål i kapsylen, rörändarna ska inte mynna alldeles intill varandra inne i flaskan). Jag använder vakuumpumpen i en fördelarprovbänk, men det går lika bra med elektriska vakuumpumpar som man kan hitta i en del bilar (t ex för bromsservo och EGR på dieslar, Hella farthållare mm). I nödfall kan man ta vakuum från insugningsröret på en bilmotor som får gå på tomgång.
6) Stoppa ner spridaren i ultraljudstvätten och låt vakuumpumpen suga bränsle bakvägen genom den under tvättningens gång. Håll ett öga på vad som kommer ut och hamnar i flaskan, stoppa och töm flaskan innan det finns risk att vakuumpumpen suger i sig vätska. Om det har varit problem med att spridaren kärvar eller läcker, så bör man hålla spridaren så att spridarnosen med nålspetsen skakas om mest av ultraljudet, om flödet har varit för dåligt så är det förmodligen spaltfiltret vid inloppet som har varit igensatt och då är det den änden av spridaren som ska hållas nära ljudkällan i botten av tvätten.
Tänk på att INTE använda timer eller strömbrytare i ultraljudstvätten för till- och frånslag när du använder brännbar tvättvätska, detta med tanke på gnistbildning. Slå istället på tvätten först och sätt sedan i stickproppen, ha stickpropp och vägguttag några meter från arbetsplatsen, stäng av genom att dra ur stickproppen. Se till att ha bra ventilation och håll helst till utomhus. Man bör också ha en brandsläckare tillgänglig.