Dags för status på ditt skoterkonto nu, har det blivit några framgångar och kommit närmare något att transportera dig på i vinter?
Jäkligt bra skriven biografi, eller vad man ska kalla det. En riktig 10-poängare faktiskt, man blev lite rörd. Och fantastiskt att folk ställer upp med donationer och att t.om. SM bjussar på en prenumeration. Det kan man kalla fina gester och att ställa upp! Eller?
Jag känner igen mig själv i mycket av det du skriver. Största skillnaden är dock att vår familj inte hade någon skoter alls när jag var liten eller i tonåren. Pappa, salig i minnet, hajade aldrig det där med skoter, det var bara längdskidåkning som gällde för honom och man fick höra anekdoter om hans bravurer kring Stensele när han var ung. Pengar saknades nog inte att köpa skoter för, när jag växte upp, men han hade annan prio helt enkelt. Så jag fick vackert hänga med kompisar vars föräldrar hade lite "bättre förstånd", för att lååångt senare i mitt krokiga liv förverkliga drömmen.