EFI trimma?
- Trådskapare mickE
- Startdatum
Pipan borde ju vara samma som till en vanlig Indy 500, för porttider förbränningsrum etc. är ju samma (det är ju samma motor). Rätta mig om jag har fel.
Däremot så måste du (antagligen) byta chip i insprutningen, på samma sätt som att du måste bestycka om förgasarna på en "vanlig" skoter.
Däremot så måste du (antagligen) byta chip i insprutningen, på samma sätt som att du måste bestycka om förgasarna på en "vanlig" skoter.
5
500efi racing
kolla vad det är för variator grejer???
jag kör chippad plus pipor slp 500 efi...den du skulle köpa grejorna,,kolla med han vad han körde med för variator grejer
jag kör chippad plus pipor slp 500 efi...den du skulle köpa grejorna,,kolla med han vad han körde med för variator grejer
Ändringar i variatorn påverkar ju inte motoreffekten över huvud taget! De tar man till för att anpassa kraftöverföringen till hur motorn har blivit efter trimning (ändrad vridmomentkurva, ändrat varvtal för maxeffekt etc).
Det är svårt att säga hur mycket effekten ändras med trimpipor, det beror ju både på hur väl avstämt originalavgassystemet är (var) och hur bra trimpiporna är. Jag har en känsla av att de flesta trimpipor bara ger en massa oljud men ingen direkt effektökning.
Enda sättet att ta reda på saken är att mäta upp effekt- och vridmomentkurvor för samma motor med originalsystem respektive trimpipa.
När det gäller trimning av insprutningssystem ("chippning") så är det relativt enkelt om man vet vad man håller på med.
Du behöver en pc, en eprombrännare och lite kunskaper om hur programvaran är uppbyggd.
Börja med att läsa av eprommet som sitter i styrdonet. Ta sedan och studera den binärfil som du får ut. En del av den utgörs av programkod, som måste disassembleras för att bli ens i närheten av begriplig. Resten består av olika tabeller. Det finns alltid en "huvudtabell" för insprutningstid som funktion av gaspådrag och varvtal. Det är i första hand den man ger sig på och ändrar värden i när man håller på och trimmar, för att få den bränsleblandning man vill ha under olika förhållanden.
Sen finns det en massa ytterligare tabeller också, för kallstart/varmkörningsanrikning, accelerationsanrikning, kompensering för lufttryck och lufttemperatur mm. De brukar man som regel inte behöva röra. Man kan inte se i klartext vilken tabell som är vilken eller vad de olika värdena betyder, man måste studera vad programkoden egentligen gör för att bli klok på det.
När man är klar med ändringarna i filen bränner man den till ett eprom och provkör det i styrdonet.
Ett tips om du ska börja rota i insprutningsprogramvara är att först och främst lära dig assemblerprogrammering på den typ av mikroprocessor som sitter i styrdonet (vanligtvis 6803 eller 68HC11). Ta sedan och läs på de patent på insprutningssystem som tillverkaren (JECS, Japan Electronic Control Systems) har.
De går att söka på http://www.uspto.gov/patft/
Prova följande söksträng:
an/"Japan Electronic Control Systems" and abst/injection
Det är svårt att säga hur mycket effekten ändras med trimpipor, det beror ju både på hur väl avstämt originalavgassystemet är (var) och hur bra trimpiporna är. Jag har en känsla av att de flesta trimpipor bara ger en massa oljud men ingen direkt effektökning.
Enda sättet att ta reda på saken är att mäta upp effekt- och vridmomentkurvor för samma motor med originalsystem respektive trimpipa.
När det gäller trimning av insprutningssystem ("chippning") så är det relativt enkelt om man vet vad man håller på med.
Du behöver en pc, en eprombrännare och lite kunskaper om hur programvaran är uppbyggd.
Börja med att läsa av eprommet som sitter i styrdonet. Ta sedan och studera den binärfil som du får ut. En del av den utgörs av programkod, som måste disassembleras för att bli ens i närheten av begriplig. Resten består av olika tabeller. Det finns alltid en "huvudtabell" för insprutningstid som funktion av gaspådrag och varvtal. Det är i första hand den man ger sig på och ändrar värden i när man håller på och trimmar, för att få den bränsleblandning man vill ha under olika förhållanden.
Sen finns det en massa ytterligare tabeller också, för kallstart/varmkörningsanrikning, accelerationsanrikning, kompensering för lufttryck och lufttemperatur mm. De brukar man som regel inte behöva röra. Man kan inte se i klartext vilken tabell som är vilken eller vad de olika värdena betyder, man måste studera vad programkoden egentligen gör för att bli klok på det.
När man är klar med ändringarna i filen bränner man den till ett eprom och provkör det i styrdonet.
Ett tips om du ska börja rota i insprutningsprogramvara är att först och främst lära dig assemblerprogrammering på den typ av mikroprocessor som sitter i styrdonet (vanligtvis 6803 eller 68HC11). Ta sedan och läs på de patent på insprutningssystem som tillverkaren (JECS, Japan Electronic Control Systems) har.
De går att söka på http://www.uspto.gov/patft/
Prova följande söksträng:
an/"Japan Electronic Control Systems" and abst/injection
Du, torbjorn, vet väl en hel del om gammla wildkissar?
Sitter det en HC11:a i min -92:a?
Det är ju coolt i.s.f., jag har hållit på med såna rätt mycket under utbildningen så det är väl bara att sätta sig och programmera om... :7
Ska t.o.m. ha en sån här "reference manual" till den processorn liggande någonstans!
Nejmen, det lär ju vara hur mycket jobb som hellst att göra sådant själv, och att få det bra är nog ännu värre!
Det var kul att läsa att såna processorer används, men dom kan väl inte finnas i nyare skotrar?
Sitter det en HC11:a i min -92:a?
Det är ju coolt i.s.f., jag har hållit på med såna rätt mycket under utbildningen så det är väl bara att sätta sig och programmera om... :7
Ska t.o.m. ha en sån här "reference manual" till den processorn liggande någonstans!
Nejmen, det lär ju vara hur mycket jobb som hellst att göra sådant själv, och att få det bra är nog ännu värre!
Det var kul att läsa att såna processorer används, men dom kan väl inte finnas i nyare skotrar?
Få se nu...styrdonet som sitter i Wildcat '93 har en HC11. De styrdon som sitter i Polaris RXL '91 har däremot en 6803.
Men de processorerna är ju rätt lika varandra ändå, kommer man överens med den ena så kommer man överens med den andra.
68xxx-processorer verkar annars ha hängt med långt fram i tiden just när det gäller insprutnings- och tändsystem. Det kanske beror på att både Ford och GM bestämde sig för att utveckla sina motorstyrsystem kring 68HC11 i mitten av 80-talet. Åtminstone GM använde fortfarande en egen specialvariant av HC11 så sent som '99-00.
Men de processorerna är ju rätt lika varandra ändå, kommer man överens med den ena så kommer man överens med den andra.
68xxx-processorer verkar annars ha hängt med långt fram i tiden just när det gäller insprutnings- och tändsystem. Det kanske beror på att både Ford och GM bestämde sig för att utveckla sina motorstyrsystem kring 68HC11 i mitten av 80-talet. Åtminstone GM använde fortfarande en egen specialvariant av HC11 så sent som '99-00.