Hjälp! Jag behöver information om skotra

[Psylocke]

Vi är en projektgrupp på Linköpings Universitet som ska bygga en modell av en skoter och simulera den. Vi behöver hjälp med den tekniska informationen, hur en skoter fungerar och vilka krafter som styr den. Blir väldigt tacksamma för svar!

MvH
Sandra

 

[RXL]

RE: Hjälp! Jag behöver information om sk

Vilken information behöver ni? Jag hjälper till efter bästa förmåga.
Mvh Tommy

 

[keihin]

RE: Hjälp! Jag behöver information om sk

Jo det skulle vara bra att få veta lite mer exakt...

 

[Psylocke]

RE: Hjälp! Jag behöver information om sk

Hej hej.

Vi måste veta hur tung en normal skoter är, hur fort den går och hur snabbt den accelererar. Även hur den fungerar tex om det är kedjor som driver den framåt och hur man egentligen styr en skoter. Även vilka krafter som utövas på den och hur pass stabil den är, dvs om välter den lätt eller kan man vinkla den väldigt mycket innan den välter? Finns det dämpning eller fjädrar på en skoter, och var isåfall? Jag är jättetacksam för alla svar, som ni kanske märker vet vi ingenting om skotrar...

Tack på förhand!
Sandra

 

[keihin]

RE: Hjälp! Jag behöver information om sk

Hej!
En medelvikt på skotrar skulle hamna på ca 240 kg, men det finns allt från ca 190-300kg.
Lägg då till 30-40 liter bensin, ca 2 liter olja och kylvätska etc. så har du en körklar maskin. En skoter har ofta en tendens att visa ganska hög toppfart på den egna mätaren. Medeltoppfart (enl. laser) hamnar troligen på 140-150 km/h, men det varierar mellan modellerna (som med vikten) från ca 100 till ca 200 km/h skulle jag tro.
En skoter har en variator på motorn och en på sekundäraxeln (där skivbromsen sitter, oftast hydraulisk, men mekanisk (vajer) förekommer fortfarande på billigare modeller). Från sekundäraxeln går sedan en kedja till drivaxeln. Drivaxeln driver i sin tur drivmattan. Skotern har styre alá MC som genom styrstag och kulleder påverkar skidorna. Eftersom skotern (med förare på) är högre än vad den är bred så får man hjälpa till i kurvor genom att flytta kroppsvikten. Hur lättvält skotern är, beror på vilket ändamål den är byggd för. En skoter som är byggd för att gå snabbt på en platt kurvig led har låg tyngdpunkt och bred spårvidd för att inte välta så lätt. En som är byggd för att kryssa omkring i skogen och ta sej fram hur djup och lös snön än är, har smalare spårvidd och lite högre tyngdpunkt för att vara smidigare och lättare gå få dit man vill och vara lättare att "bryta omkull" i snön (för att t.ex. köra snett uppför brant backe). Skotrar har fjädrar och dämpare fram (skidorna) och bak (boggien, dvs. skenorna i drivmattan).
Hoppas ni vart lite klokare!

 

[steffemelloydn1]

RE: Hjälp! Jag behöver information om sk

Här kommer information om några av skoterns beståndsdelar.

Motorer:

Fram till dags dato har tvåtaktsmotorer varit nästintill allenarådande. På senare år har det dock kommit fram några modeller med fyrtaktsmotorer. Fördelen med tvåtaktare framför fyrtaktare är att de är betydligt lättare (viktmässigt) och billigare att tillverka. Nackdelarna skulle vara att de inte är lika driftsäkra samt att de tar betydligt mer bränsle (nästan dubbelt så mycket). Cylindervolymen på tvåtaktarna har legat från ca 250 cc till värstingarna på runt 1000 cc. Hästkrafterna på dessa varierar från cirka 12 till cirka 160 i standardutförande (rätta mig någon om jag är ute och cyklar!). Typiska varvtal för en skoter är:
1600-2000 - Tomgång
3000-5000 - Variatorn börjar driva skotern framåt
7500-10000 - Maxvarv
Acclerationen är mycket svår att säga. Det beror väldigt mycket på underlaget. Men med en potent maskin och fina förutsättningar tar det bara några sekunder att passera 100-strecket. Det gäller att hålla i sig ordentligt.

Variatorn:

Variatorn - eller ska vi säga variatorerna eftersom de är två till antalet - fungerar som en helt steglös automatlåda. På motorn sitter primärvariatorn. Variatorskivorna äc cd 250 mm i diameter och har en lutning på cirka 11-18 grader. Den har i viloläget skivorna åtskilda ca 40 mm i botten. I denna sitter det en fjäder som håller isär skivorna samt vikter - oftast tre till antalet - som vid motorvarvning påverkas av centrifugalkraft och på så sätt pressar ihop skivorna. I och med att skivorna pressas ihop så greppar de tag i variatorremmen som börjar rotera. Då kommer vi till sekundärvariatorn. Den sitter oftast på en separat axel men det har funnits exempel på skotrar där den har suttit direkt på drivaxeln (den axel vars 'kugghjul' driver mattan runt). Sekundär variatorn är oftast (alltid?) större än primärvariatorn, typ 300-350 mm. En annan skillnad är att den i viloläget har skivorna helt ihoppressade i botten och med samma vinkel som primärvariatorn har så ger det en öppning högst upp på ca 33-38 mm. Här - högst upp - ligger variator remmen. Detta ger alltså en utväxling på ca 1:7. I sekundärvariatorn sitter det också en fjäder, en fjäder som har två uppgifter. Dels att hålla ihop skivorna och dels att vrida skivorna längs den momentförstärkare (helix) som finns innuti sekundärvariatorn. Momentförstärkaren är en rund kam med vanligtvis tre kammar vilka har en vinkel på mellan 30-50 grader. Desto högre gradtal man har desto större kraft (mer varv på motorn) måste man ha för att få sekundärvariatorns skivor att dela på sig. I och med att motorn varvar mer kommer primärvariatorns skivor att vilja gå ihop mer vilket i sin tur medför att sekundärvariatorns skivor delar på sig, remmen går högre upp på primärvariatorn och längre ner i sekundärvariatorn. Växlingsförhållandet har nu ändrat till typ 2,5:1.

Boggie: (delen som mattan löper runt)

I tidernas begynnelse bestod boggien av ett oräkneligt antal hjul ofta runt 16-20 dessa fördelade skoterns tyngd jämt över snön under den. Detta koncept övergavs dock eftersom det inte gick att få någon komfort att tala om samt att det var ett evigt byte/reparerande av kullager och boggiehjul. Den lösning som kom efter hjulboggien kan man krasst säga består än i dag fast den förfinas varje år. Grovt sagt kan man förklara funktionen så här:

I skoterns bandtunnel (delen under sadeln) sitter på varje sida en främre och en bakre infästningspunkt till boggien. I dessa infästningspunkter löper sedan stag ner mot slides-skenorna. Slides-skenorna består oftast av sträng-gjutna aluminiumprofiler som på undersidan klätts med en (oftast svart) plaststav för att minska friktionen mot mattan. För att lösa problemet med komfort sitter det numer avancerade stötdämpare och fjädrar som ofta kan ställas in i ett otal lägen för att passa alla tänkbara körstilar och belastningar. Fjädringsvägen ligger idag på mellan 20 och 40 cm medan den med hjulboggie låg på ca 2-4 cm.

Mattan:

Liksom boggiesystemen ar mattorna utvecklats enormt de senaste 10 åren. Men liksom med boggiesystemen så fungerar de nästan likadant än i dag. Vad som främst syns när man tittar på en ny och en tio år gammal matta är att mattans kammar numer är minst dubbelt så höga som för tio år sedan. I dag säljs det knappt någon skoter med en matta som har mindre än 24 mm kammar medan värstingarna idag har runt 57 mm (2 1/4"). Vad som dock har bestått är mattornas omkrets och bredder, med några undantag förståss. De i dag vanligaste längderna är 3070 mm, 3450 mm och 3960 mm. 3070 används främst på sportskotrar, 3450 på touringmaskiner och 3960 på arbetsmaskiner. Bredderna på mattorna är vanligtvis 381 mm eller 500 mm men även här finns andra mått att tillgå. Mattans uppbyggnad består av glasfiberstavar ingjuna i gummimassa. alla mattor har två rader med hål. Vid dessa rader har man klätt in glasfiberstaven med en metallbit som i sin tur glider mot slides-skenans plastbeklädnad. Hålens uppgift är främst att låta snön kyla slidesen vilka annars kan smälta av friktionen (detta uppstår om man kör skotern långa sträckor på exempelvis blankis).

Allt jag har skrivit här är enligt mina egna upplevelser/uppfattningar. Tag inte alltför stor vikt vid de siffor som jag har skrivit eftersom det alltid finns någon som har mer exakta siffor. Siffrorna är bara till som en antydning om inom vilket område det rör sig.


.___
/ __\
\__ \
/___/teffeMeLloydn

 

[Mongo]

RE: Hjälp! Jag behöver information om sk

MAn kan ju ta och titta på sprängskisser på olika skotrar så ser man ju hur dom är byggda. http://www.hlsm1.com/ sida med sprängskisser till skidoo och Yamaha

 

[Simon2]

RE: Hjälp! Jag behöver information om sk

Jag tycker att det skulle vara rätt intressant att få reda på vad hela projektet går ut på och vad det kommer att mynna ut i.
En bra idé kan vara att titta på den här hemsidans teknikartiklar, där finns det en hel del "matnyttigt".