U
uu
hur långt ska man köra för att remmen ska var ainkörd, och har hört att man ska köra max 50. stämmer det?
P
polarispower
På mina skotrar har jag då aldrig brytt mig om nå sånt..kör som vanligt men du behöver ju inte liga och plåga efter isen direkt.
N
nollkoll
Viktigt välja rätt drivrem
Alla som kört skoter ett par år känner väl igen uttrycket "jag bytte rem och skotern kändes som ny"! Dagens maskiner är mycket känsliga för rätt injustering av variator-remmen och även rätt kvalité och längdtolerans har stor betydelse.
Om någon skulle komma på den ljusa iden att montera på en drivrem från mitten av 70-talet på en av dagens högeffektsmaskiner skulle man förmodligen inte komma långt. Utvecklingen har gått framåt från i stort sett en rem per längd och bredd till dagens stora sortiment med upp till 10 remmar i samma bred och längd.
Det gäller därför att följa fabrikens rekommendationer om längd, bredd och kvalitet på remmen, välj i så fall alltid steget högre i kvalitet och styrka. Men tro inte att allt blir bättre om du har en motorsvag maskin och sätter på en hårdare high-performancerem (hp-rem). Livslängden blir säkert mycket längre, men variatorn kan ta skada (slirar när remmen är kall) och växlingen kan misstämma.
REMMAR GER EFFEKT
Det finns två större klasser av drivremmar, egentligen relaterade till effekt över och under 100 hkr. Vi kan kalla dom touring - och high performanceremmar. Drivremmar som skall klara motorer på 150-170 hkr är vad som kallas hårda remmar. Dessa material måste klara värmen och det extremt höga trycket från variatorskivorna samt ofta aggressiv körstil under långa perioder. Touring och trialmaskiner klarar sig i regel med en betydligt mjukare kvalitet på remmen. Naturligtvis har de största touringmaskinerna hp-remmar.
I regel ökar priset på remmen med hårdhet och kvalitet, så det logiska är att köra med den rem du får ut mest av för pengarna. I regel har tillverkaren lyckats mycket bra med valet av rem. Många racingförare väljer en mjukare kvalitet som ger bättre grepp i variatorn men samtidigt ger kortare livslängd. Långtouringåkaren kanske väljer en något hårdare hp-rem för dess längre livslängd.
BÖR JUSTERAS
För perfekt utväxling bör oftast variatorerna finjusteras. Du har kanske själv märkt eller hårt någon som fått oförklarig hög bränsleförbrukning på sin maskin. Då kan felet vara så enkelt som felaktig hårdhet på remmen eller ett fabrikat som inte håller rätt kvalitet även om översättningstabellerna från tillverkaren originalnummer stämmer. Tänk även att en ny drivrem måste köras i minst 50 km under varierande fart och inte under hård belastning eller toppfart. Inkörningen har stor påverkan på den normala livslängden.
När man av någon anledning beslutar sig för att byta drivrem är det en del saker som du bör tänka på. Alla remtillverkare har toleransavvikelser på framförallt längden. Bredden varierar ytterst lite. Jag har sett vissa fabrikat med upp till 10 m.m. avvikelse, men 5-6 m.m. fel är inom den acceptabla toleransen. Om du t.ex. har kört med en drivrem med exakt mått och lägger på en med 6 m.m. längre omkrets kan du märka en något tveksammare start. Remmen kliver ut längre på motorvariatorns skivor.
Bästa sättet att ta hand om problemet är att justera ihop sekundärvariatorns skivor om dessa har justerskruvar i centrum, eller ta bort shims mellan skivorna. När man väl gör dessa justeringar måste man se upp så att remmen inte kommer högre ut mellan sekundärvariatorns skivor än dess ytterkant.
AVSTÅNDET ÖKAS
Om så är fallet måste avståndet mellan motor- och sekundäraxel ökas. Om detta förhållande uppstår med en begagnad rem kan du fortsätta att köra mycket längre med att justera ut remmen på sekundärskivorna. Men kontrollera spelet mellan motorvariatorns rörliga skiva och remmen. Det bör ligga mellan 0.5 till 1 mm., däröver börjar du märka en lätt huggning i starten. Men även viktarmarna/rampernas vinkel kan börja misstämma och du får en felaktig växling.
En för kort rem är inte så vanlig, men justera inte ihop motor- och sekundärvariatorn under tillverkarenns rekommendation. Byt rem istället. Är remmen för kort kan den gå för djupt i sekundärvariatorn och samtidigt inte nå fullt ut på drivvariatorn med dålig utväxling som följd. Även övervarv och hög bränsleförbrukning kan uppstå.
De flesta racingteam märker längden på remmarna och försöker ha samma längd på alla reservremmar. I vissa fall kan man experimentera i dragracing med att lägga på en lite längre rem för att t ex dämpa startspinnet på mattan.
ENKELT ATT KOLLA
Ett enkelt sätt att kontrollera remmens justering är att lägga en rak stålstång på remmen mellan skivorna och med tummen (5-6 tryck). Nerböjningen bör vara ca 30 mm. Du kan även starta motorn och med en inkörd rem ska skotern stå stilla vid tomgång. Men om du lyfter maskinens bakända i luften så att mattan går fri från marken ska mattan ha en tendens att vilja driva runt axlarna.
En annan viktig punkt, kanske den viktigaste, vid rembyte är att rengöra skivorna. Detta görs enklast med aceton eller bromsrengöringsvätska. Man kan även putsa med finstålull, men använd ingen vätska som innehåller olja.
Ett klipp från Tord´s artiklar
Alla som kört skoter ett par år känner väl igen uttrycket "jag bytte rem och skotern kändes som ny"! Dagens maskiner är mycket känsliga för rätt injustering av variator-remmen och även rätt kvalité och längdtolerans har stor betydelse.
Om någon skulle komma på den ljusa iden att montera på en drivrem från mitten av 70-talet på en av dagens högeffektsmaskiner skulle man förmodligen inte komma långt. Utvecklingen har gått framåt från i stort sett en rem per längd och bredd till dagens stora sortiment med upp till 10 remmar i samma bred och längd.
Det gäller därför att följa fabrikens rekommendationer om längd, bredd och kvalitet på remmen, välj i så fall alltid steget högre i kvalitet och styrka. Men tro inte att allt blir bättre om du har en motorsvag maskin och sätter på en hårdare high-performancerem (hp-rem). Livslängden blir säkert mycket längre, men variatorn kan ta skada (slirar när remmen är kall) och växlingen kan misstämma.
REMMAR GER EFFEKT
Det finns två större klasser av drivremmar, egentligen relaterade till effekt över och under 100 hkr. Vi kan kalla dom touring - och high performanceremmar. Drivremmar som skall klara motorer på 150-170 hkr är vad som kallas hårda remmar. Dessa material måste klara värmen och det extremt höga trycket från variatorskivorna samt ofta aggressiv körstil under långa perioder. Touring och trialmaskiner klarar sig i regel med en betydligt mjukare kvalitet på remmen. Naturligtvis har de största touringmaskinerna hp-remmar.
I regel ökar priset på remmen med hårdhet och kvalitet, så det logiska är att köra med den rem du får ut mest av för pengarna. I regel har tillverkaren lyckats mycket bra med valet av rem. Många racingförare väljer en mjukare kvalitet som ger bättre grepp i variatorn men samtidigt ger kortare livslängd. Långtouringåkaren kanske väljer en något hårdare hp-rem för dess längre livslängd.
BÖR JUSTERAS
För perfekt utväxling bör oftast variatorerna finjusteras. Du har kanske själv märkt eller hårt någon som fått oförklarig hög bränsleförbrukning på sin maskin. Då kan felet vara så enkelt som felaktig hårdhet på remmen eller ett fabrikat som inte håller rätt kvalitet även om översättningstabellerna från tillverkaren originalnummer stämmer. Tänk även att en ny drivrem måste köras i minst 50 km under varierande fart och inte under hård belastning eller toppfart. Inkörningen har stor påverkan på den normala livslängden.
När man av någon anledning beslutar sig för att byta drivrem är det en del saker som du bör tänka på. Alla remtillverkare har toleransavvikelser på framförallt längden. Bredden varierar ytterst lite. Jag har sett vissa fabrikat med upp till 10 m.m. avvikelse, men 5-6 m.m. fel är inom den acceptabla toleransen. Om du t.ex. har kört med en drivrem med exakt mått och lägger på en med 6 m.m. längre omkrets kan du märka en något tveksammare start. Remmen kliver ut längre på motorvariatorns skivor.
Bästa sättet att ta hand om problemet är att justera ihop sekundärvariatorns skivor om dessa har justerskruvar i centrum, eller ta bort shims mellan skivorna. När man väl gör dessa justeringar måste man se upp så att remmen inte kommer högre ut mellan sekundärvariatorns skivor än dess ytterkant.
AVSTÅNDET ÖKAS
Om så är fallet måste avståndet mellan motor- och sekundäraxel ökas. Om detta förhållande uppstår med en begagnad rem kan du fortsätta att köra mycket längre med att justera ut remmen på sekundärskivorna. Men kontrollera spelet mellan motorvariatorns rörliga skiva och remmen. Det bör ligga mellan 0.5 till 1 mm., däröver börjar du märka en lätt huggning i starten. Men även viktarmarna/rampernas vinkel kan börja misstämma och du får en felaktig växling.
En för kort rem är inte så vanlig, men justera inte ihop motor- och sekundärvariatorn under tillverkarenns rekommendation. Byt rem istället. Är remmen för kort kan den gå för djupt i sekundärvariatorn och samtidigt inte nå fullt ut på drivvariatorn med dålig utväxling som följd. Även övervarv och hög bränsleförbrukning kan uppstå.
De flesta racingteam märker längden på remmarna och försöker ha samma längd på alla reservremmar. I vissa fall kan man experimentera i dragracing med att lägga på en lite längre rem för att t ex dämpa startspinnet på mattan.
ENKELT ATT KOLLA
Ett enkelt sätt att kontrollera remmens justering är att lägga en rak stålstång på remmen mellan skivorna och med tummen (5-6 tryck). Nerböjningen bör vara ca 30 mm. Du kan även starta motorn och med en inkörd rem ska skotern stå stilla vid tomgång. Men om du lyfter maskinens bakända i luften så att mattan går fri från marken ska mattan ha en tendens att vilja driva runt axlarna.
En annan viktig punkt, kanske den viktigaste, vid rembyte är att rengöra skivorna. Detta görs enklast med aceton eller bromsrengöringsvätska. Man kan även putsa med finstålull, men använd ingen vätska som innehåller olja.
Ett klipp från Tord´s artiklar
Japp det måste man, eller man bör det lättare sagt.
Duktigt att dra upp en nästan 4år gammal tråd btw
Duktigt att dra upp en nästan 4år gammal tråd btw
Jag bumpar den här tråden istället för att göra en ny.
Jag kör bara i snö så jag "kan" inte köra in remmen i 5 mil.
Hur stor skillnad blir det, någon som har provat både och?
Kan det vara värt att köra led i 5 mil?
Jag kör bara i snö så jag "kan" inte köra in remmen i 5 mil.
Hur stor skillnad blir det, någon som har provat både och?
Kan det vara värt att köra led i 5 mil?
Sv: RE: inkörning av rem
Råkade ut för detta i jul/nyårshelgen då vi hade -20 på dagen och -30 på natten i nästan två veckor och brände då midja på min Ultima3-rem och primärvariatorn hade en rejäl beläggning av remgummi som tog en stund att få bort. Såg också sedan att det såg ut som om skivytan repats lite men stryker man fingertoppen över ytan känns ytan helt slät och med ny Ultimax3-rem går den strålande. Är "reporna" något man borde oroa sig för?
