Haha ja grabbar.
Mitt problem är följande. Jag vill helt enkelt ha en bil. Men jag har även en intakt ekonomi och jag vill fortsätta med det så den får inte kosta allt för mycket heller.
Jag har säkert suttit 10 timmar på blocket den senaste veckan och tittat på bilar. Problemet är att jag helt enkelt inte vet vilken bil jag ska ha. Jag vet inte om jag ska ha bensin eller diesel. Jag har inte ens bestämt mig för om jag vill ha en skåpbil, pickup, sedan eller kombi. Det där sista låter ju lite galet men jag har faktiskt behov av både en transportbil och en personfraktare.
Dels tycker jag det är lite coolt att ha en rejäl bil med ett oljefat där bak men samtidigt vill jag inte vara det miffot som kommer med en mådderfakkin skåpbil när jag ska hämta upp en kompis. En annan sida av myntet är att jag faktiskt får låna både en transportbil och personbil om jag behöver så jag blir inte begränsad vilken biltyp jag än väljer.
Dessutom måste jag ha en viss "standard" på den bilen jag väljer. Jag vet faktiskt mindre nu om vilken bil jag ska ha än när jag började. Ibland börjar jag titta på en passat och hittar några som passar, men helt plötsligt hittar jag en 5-serie som verkar ganska grym och i bra skick. Så då blir jag rådvill och får ångest över att det dels finns så mycket att välja mellan och dels att jag inte vill förlora pengar. Sen inser jag att fyrhjulsdrift kan vara bra att ha så jag surfar fram en hilux, den gyllene standarden för pålitlighet, men inser att bara ett däckbyte på en sån kostar som fyra däckbyten på en aygo/c1/107 så då blir jag lite sugen på en sån och börjar räkna lite på driftskostnader och njuter för mig själv. Men sen kommer jag att tänka på Bruce Willis som John McClane i Die hard när han kröp omkring i lufttrummorna i ett hisschakt i nakatomi plaza, han hade mer plats än vad jag skulle ha i en aygo. Nä men vafan en transporter då? T4orna är ju ganska billiga i alla fall och det finns en massa sittplatser och plats för några hydraulrör/lik på flaket.
Men jag är ju fortfarande ganska ung och därför kanske man ska försöka vara lite hipp och sikta på en alfa 159. Den är dyr men så inihelvete snygg. En svart, heltonad och några fräsiga fälgar. Jag föreställer mig alltid att jag glider in på en parkering utanför att konferenskomplex och kliver ur en stilig 159, rättar till skaljackan från arcteryx och spatserar in på ett styrelsemöte i mina välanvända men underhållna chevalierkängor.
Citroën nemo, ja varför inte? Den är ju både ny, fräsch och billig samtidigt som den är lagom bruksig.
Efter ett tag blir jag så villrådig att jag bara ger upp och tänker att jag sparar ett år till och köper en phaeton i bra skick och kör den till jag dör.
Självklart ska bilen vara blå.
En annan fråga har jag som ni kanske kan hjälpa mig med.
Vissa saker har jag direkta svårigheter att förstå. Jag är till exempel helt övertygad om att mobiltelefoni sker genom magi. Jag kan inte förstå varför finnarna envisas med att äta memma. Jag begriper mig inte på offsideregeln. Det är ett mysterium hur man pratar med flickor. Hur kan det finnas så många kineser? Och framförallt, hur tolkar man lagstiftningen kring körkort och släpvagnsvikter?
Min direkta fråga är om det är bättre att ta BE-kort nu eller efter ändringen?
Jag begriper inte reglerna överhuvudtaget.