Well, jag måste ha flyttat på en sten som hade en demon under sig eller nåt. Jag hade ett flow i livet som bara flöt på och allt rullade på.
Jag hittade ett jobb som jag gillade och utbildade mig. Jobbade i Norge och hade en schysst lön. Köpte ett hus som vi "full gas" rustade och åkte på resor för att ladda batterierna emellanåt. Sedan lyfte jag på den där förbannade stenen. Äldsta dottern stod inte ut längre med att jag var borta en vecka i taget. Halverade min lön och började jobba hemma. Huset brinner upp och allt vi byggt upp raseras. Efter det har jag haft mer otur än vad som verkar normalt. Kan bara ta förra veckan som ett exempel.
Måndag - Parkerar utanför en sporthall där man inte får parkera, men alla i byn gör det och jag har gjort så ett par gånger i veckan i 11 år nu. När jag kommer ut har jag fått en bot på 600kr.
Tisdag:Posten kommer och första brevet är en räkning på dotterns mobil räkning är på mer än det dubbla mot vad hon brukar ha, även fast hon varit utan lur då hon kraschat displayen. Tele2 gör inget åt det. Brev nr2 är en räkning från Kronofrogden. En gammal arbetsgivare i Oslo har gått i konkurrs efter att blivit granskad och det visar sig att han inte betalat in skatt och norska staten beslutar att jag ska betala min del av det har skickat över kravet på 32000kr till Kronofogden. WHAT THE FxxK IS GOING ON!!!
Onsdag: Beslutet från försäkringsbolaget kommer och luften går liksom ur familjen och demonen sitter på min axel och skrattar åt mig.
Torsdag: Kollar på Plus och Dalarnas Försäkringsbolag åker inte i soptunnan.
Fredag: Polarn ringer och frågar om jag vill och kan, med tanke på min kassa handled, följa med till Lofsdalen och gumman är förstående och två timmar senare är det lastat och klart och det känns som demonen inte hinner med. Skönt att komma iväg.
Lördag: Grym åkning och efter att forcerat skog och mark i allt blötare snö spränger jag originalremmen efter +150mil och den lindar in sig i axeln och liknar en i hoptrasslad gammal fiske rulle och det sitter tight. Polarna ledsnar ur efter en stund och kör på i närområdet och utan kniv och smärtande handled nu med en demon på axeln kämpar jag i 30 minuter med detta terapiarbete innan jag flippar ur och bara vrålar av frustration! VA FAAAAAAAAAN!!!!! Spänner kroppen allt vad jag orkar och bara vrålar AAAAARRRGGHHH!!!!! Om och om igen! Demonen hann i kapp mig och förpestar mitt liv igen. Fick till slut ordning på trasslet och körde fort som fan därifrån och resten av helgen var kanon.
Sedan jag kom hem har jag blivit av med parkeringsboten, fått med mig media ännu mer, fått goda råd från andra missnöjda kunder från Länsförsäkringar. Sålde skotern i ett nafs.
Kanske lämnade jag kvar demonen i Lofsdalen och fortsätter den här medvinden vågar jag aldrig åka tillbaka till Lofsdalen för då letar den jäveln upp mig. Det är jag säker på.
Så kom ihåg att aldrig lyfta på en sten om du verkligen inte behöver.