Friåkning är underbart och bör marknadsföras som ett sätt att utöva extremsport i vacker naturskön miljö.
Att friåkning förstör plantage osv runt påsk kan jag förstå men inte respektera, det är då dom yngre skoteråkarna som vågar sig av leden för att leka av sig på den närmsta öppna yta de hittar. Åkrar och hyggen, myrarna ligger för långt in i skogen och nyttjas av äldre eller klokare människorna och dom är ju ofta uppkörd tidigt i kallsnön och behöver inte vänta på tö innan de bemästras.
Jag själv anser ett hygge eller plantage vara rena dödsfällan för a-armar och resten av skoter och förare för den delen. Att köra på plant åtminstone i min region görs av billigare racereplika som vågat sig av leden för att åka upp plantaget med sina kompisar och sen åka hem eller leka vidare vid någon högt trafikerad väg eller liknande. De flesta innehar även skrikburkar av det västa slag och dom hörs igenom hela byn tack vare att dom inte vågar sig längre upp i skogen där älgarna och pimplarna störs...
Ska pengar satsas så satsa dom på att få ut en patrull eller två under påsktider som kan stoppa denna tokkörning och dessutom ha blåskontroll i samma områden för dom lite äldre pimpelglidarna som allt för ofta tar sig en jävel ute på isen. Finns ofta polismän även i mindre byar och tycker absolut dom ska ha rätten att hyra en snöskoter över dagen någon fredag/lördag då och då för att göra kontroller även i områden där skotertrafiken inte är lika stor som skidåkningen.
Jag är absolut inte någon ängel, finns gånger jag kört mindreårig och även på tok för fort efter leden. Men sällan att jag hamnat i gnabb med någon, för syns man inte finns man inte.
Knäppte i helgen lite kort utanför mormor och morfar på deras åker, där åkte vi mycket förr runt runt i låg fart som småglin och ingen har någonsin klagat. En gammal dam som retar sig oerhört på skoteråkning kom ut och ställde sig vid vägen och tittade på, åkte dit och hon applåderade och tyckte jag var lite häftig på korten vi hade knäppt. Frågade henne varför hon inte hade något emot mig då jag vet att hon klagat så flitigt annars - svaret var ljudet och spåren.
Jag gjorde inte onödigt många spår över åkern utan höll mig mot skogskanten där det inte syns så väl, sen lät jag inte så elakt högt och det fanns inget eko. Att jag sen gör spår och packar dom då och då så att folk kan ta sparken eller hunden på en promenad ute på åkrarna utan att ha snö upp till låren gör säkert också sitt till. Vad lite vänlighet kan göra mot toleransen
